- mitt nya, ordningsamma jag som städar, diskar och tvättar
Det känns bra att ta ansvar. Jag är ju trots allt nitton år och det är på tiden att jag får lära mig vidden av att ha ett eget hem. Om man lämnar något framme står det liksom kvar tills man tar bort det. Hurra för mig, jag har typ samlat en miljon vuxenpoäng den senaste månaden!
Jag är så glad att jag vågade ta mig hemifrån. Jag träffar så mycket nytt folk hela tiden, och jag ser nya saker, nya liv. Hurra för mig igen!
- det faktum att jag jobbar så långa dagar
Jag har kul på jobbet, och det finns nästan alltid någon att prata med. Det faktum att jag jobbar över 10 timmar ibland är bara ett nödvändigt ont. Jag hade tur med jobb faktiskt.
Jag är hemma om två och en halv vecka. Det är faktiskt ingenting. Jag saknar alla mina vänner såklart. Saknar Zerina som varit min andra halva i 3 år. Men det är ju bara naturligt. Ska ha fina sista veckor här, och sedan kan jag komma hem med nya minnen och feta finska presenter till er alla.
Den är oviss. Jag har gått i skolan så länge jag kan minnas. Vad händer nu när jag inte ska det? Eller ska jag? Jag vet inte. Kommer nog inte tacka ja till min utbildning innan den 1a augusti iaf, så den kommer förfalla. Vill ut och resa, men behöver ju cash till det vet ni. Ska ta körkortet i allafall, så slipper jag tänka på det mer.
